IT-verksamhet i små och medelstora organisationer

– Små och Medelstora verksamheter står inför stora IT utmaningar.

IT-användningen skiljer sig åt inom SME segmentet. IT-mognaden hos de medelstora verksamheterna kan jämställas med den hos de stora. För de små verksamheterna är dock skillnaderna stora mellan de som har 1-9 anställda, 10-49 och 50-99 anställda. SME representerar totalt 98 procent av alla svenska verksamheter, och förbrukar totalt cirka 34 procent av all IT realisering.

I Radars specialmarknadsrapport om SME, understryks de tydliga skillnader som finns inom segmentet, och de utmaningar som små och medelstora verksamheter står inför.

IT prioriteringarna inom SME segmentet skiljer sig inte i större omfattning från de stora verksamheternas prioriteringar. Inom segmentet SME är det generellt färre som har budget allokerad att investera de kommande 12 månaderna, jämfört med de stora verksamheterna. Detta trots en starkare tro på framtiden och på konjunkturen jämfört med övriga marknaden.

“Även om de högst prioriterade IT-områdena inte skiljer från övrig marknad, så är inte SME segmentet homogent. Den stora utmaningen för de minsta verksamheterna är höga kostnader för IT med relativt lågt värdeskapande. För de större ligger utmaningen i att förändra produktion och leverans av IT så att bidraget kontinuerligt ökar till verksamheten”, säger Hans Werner VD för Radar i en kommentar.

För leverantörerna är utmaningen att öka sitt fokus på segmentet SME, och proaktivt skapa värde genom anpassningar och paketeringar. I takt med kundernas ökade kompetens, kommer allt fler i högre grad att utvärdera om det finns IT tjänster som kan skapa motsvarande eller bättre värde.

SME analysen innehåller:

  • Sektorns nuläge
  • Sektorns utveckling
  • IT och SME verksamheter
  • Fördelningen av IT-realiseringen
  • IT-marknaden i sektorn
  • Fördelning av Teknikdrivna IT prioriteringar
  • Fördelning av Verksamhetsdrivna IT prioriteringar

Analysen av SME segmentet


Du är inte inloggad…

För nedladdning av denna rapport krävs abonnemang.

Läs mer om Radars abonnemang här ->

Uppdaterad Chat

Det händer en del bakom kulisserna och senast att bli lanserat är vår nya chat som vi hoppas ska fungera minst lika bra som den tidigare. Fördelen med den nya är att vi kan göra fler av oss från Radar tillgängliga och därmed också maximera vår närvaro och möjlighet att svara på era frågor.

Ta vara på chansen att kunna tala med någon direkt om det skulle uppstå några frågor – det ingår!

/Richard, en av de som du kan få hjälp av i chatten.

Cloud for dummies (eller dig som har bråttom)

”Går det inte att sammanfatta det här med molnet i en enda (kort) mening?”

Frågeställningen får inleda denna post då den också till stor del är anledningen bakom detta tankeexperiment. Det är alldeles för enkelt att trassla in sig i tekniska termer när det egentligen inte är tekniken bakom som är det mest intressanta. Men hur ska man lyckas förmedla teknikens fördelar utan att nämna tekniken?

Det egna försöket att kondensera beskrivningen från vad som normalt kanske tar ett helt kapitel till en mening resulterade i följande (långa) mening:

Molntjänster är förmågan att utnyttja annan datorkraft och deras mjukvara via internet i upplevd obegränsad mängd utan att själv behöva äga det samtidigt som det tillgängliggörs som en tjänst och endast bör debiteras efter faktiskt utnyttjande.

En kraftig förenkling men i sammanhanget en beskrivande bild över nödvändiga egenskaper.

 

Olika typer av molntjänster

Så vilka är då de olika typerna av molntjänster som vi oftast delar in i?

  1. Software as a Service (SaaS). Färdiga applikationer som oftast bara kräver en mindre konfigurering
  2. Platform as a Service (PaaS). Applikationsplattform där användare kan installera applikation eller tredjepart utveckla sin tjänst
  3. Infrastructure as a Service (IaaS). Ersätter hårdvara och blir ett alternativ till serverhosting.
  4. Business Process as a Service (BPaaS). En affärsprocess levererad som tjänst över nätverk (internet). Vanligt med t.ex. resebokning, utläggshantering, o.s.v.
Och hur skiljer de sig åt?

Om man som jag tenderar att gilla att tänka i termer av byggstenar och liknande komponenter gillar jag att rita en liknande bild enligt nedan. Illustrationen förenklad och skippar några komplexa överlappande lager men den lyckas ändå förmedla grundidén bakom de olika typerna på ett sätt som brukar tilltala den ordnade sidan hos de som får se den.

Radar Molntjänster förenklade

 

En visualisering av grundidén endast genom att se på den egna ansvars- och hanteringsbiten när det gäller de olika typerna av molntjänster.

 

Centrala kännetecken för en molntjänst

I stället för att låta den tidigare långa och beskrivande meningen vara slutresultatet så finns det fyra centrala punkter som är enklare att minnas och därför i det dagliga fungera som riktmärken för en molntjänst.

  1. Upplevda oändliga resurser och flexibilitet att förändras till den nivå som krävs för stunden
  2. Betalning endast för vad som används
  3. Självbetjäning (själv kunna ändra tillgängliga resurser).
  4. Konsumeras över nätverk såsom internet.

 

Olika sätt att ”installera” en molntjänst

Även om “att installera” är det som kanske egentligen försöks undvika så är innebörden av vad jag vill åt det som traditionellt menas med att få in produkten eller nu tjänsten i verksamheten. Och självklart finns det mer än ett sätt:

  1. Publika moln: Ägs och hanteras av en tredje part som säljer resurser till flera kunder på samma infrastruktur
  2. Privata moln: En infrastruktur tillägnad endast en verksamhet och hanteras av verksamheten själv eller av tredje part.
  3. Hybrida moln: förbinder den interna infrastrukturen med den externa.

 

Håller du med eller har du åsikter och kommentarer kring innehållet? Välkomnar all feedback och gärna via mail eller twitter!

Richard Werner

Bortom “hypekurvorna”, vad väljer svenska verksamheter?

Om ni någonsin funderat på hur verkligheten ser ut bortom “hypekurvor” och “whitepapers” som i sponsrade försök “utbildar” och “påverkar” marknaden så kan Radar nu ge sanna bilden av hur era kollegor använder olika plattformar och tekniker just nu för att realisera sina behov.

Rapporten är en del i CIO Leadership 2012 och finns som enskild rapport här CIO Leadership 2012 – del 6 – Teknik och plattformar

Bortom "hypekurvorna", vad väljer svenska verksamheter?

Om ni någonsin funderat på hur verkligheten ser ut bortom “hypekurvor” och “whitepapers” som i sponsrade försök “utbildar” och “påverkar” marknaden så kan Radar nu ge sanna bilden av hur era kollegor använder olika plattformar och tekniker just nu för att realisera sina behov.

Rapporten är en del i CIO Leadership 2012 och finns som enskild rapport här CIO Leadership 2012 – del 6 – Teknik och plattformar

Benchmarking allt viktigare i snåriga tider – jämför dina nyckeltal kostnadsfritt!

I år kommer IT-budgetarna tillväxa med blygsamma 1,5 %, vilket egentligen innebär en reell minskning med inflation samt utökat produktionsuttag medräknat. Den genomsnittliga verksamheten har alltså en oförändrad eller något minskad IT-budget att hantera, samtidigt som kraven på leverans ökar.

I detta sammanhang blir det alltmer viktigt att se över och revidera IT-portföljen ur både ett drift –och- verksamhetsperspektiv. Revisionen bör utföras med hänsyn till inte bara kostnad, utan även leveranseffektivitet och kvalitet. Att sätta upp och administrera sådana mätetal kan ibland vara en utmaning. Men utmaningen är överkomlig, och den potentiella utdelningen motiverar mer än väl arbetet. Vår erfarenhet är att det i en klar majoritet av fallen finns en besparing att hämta hem i en lyckad benchmarking och revision av IT-portföljen!

Den som vill kan utnyttja Radar som har lång erfarenhet av detta. Vi kan bistå med allt ifrån tips och råd vid mätning till komplett revision.

Radars online-modell för benchmarking är ett effektivt och väl beprövat verktyg som du kostnadsfritt kan använda för att utvärdera din IT och jämföra dina IT-kostnader mot andra liknande verksamheter.

Ett grundläggande verktyg finner du som inloggad i portalen.

Varje verksamhet är unik på sitt sätt, varpå definition och mätning kan upplevas snårigt. Tveka inte att kontakta oss vid frågor; vi finns här för att hjälpa till.

 

2012 kommer att vara ett utmanande år

De svenska IT-verksamheterna, som förlorar realiseringskraft trots svagt ökande IT-budgetar, kommer vara mycket riskobenägna under 2012. (Generella IT-budgetökningar på 1,5% för 2012 att jämföras med en inflationstakt på 2,9%). Det finns flera orsaker till detta men det som flest IT-verksamheter framhåller är:
•    Minskat utrymme i budget; Den svaga budgetökning som vi ser kompenserar inte för den ökade inflationen.
•    Större utmaningar; En svagare ekonomisk tillväxt (nära noll) innebär att IT produktionen ska ligga på samma höga nivå som tidigare. Detta måste nu ske till en lägre kostnad.
•    Ökad osäkerhet; Den internationella ekonomiska utvecklingen påverkar verksamheter både direkt och indirekt. De signaler som media sänder verkar i negativ riktning och skapar fortsatt oro.
•    Möjlighet/vilja att hantera risk; När företag står inför en risk av vikande intäkter kommer fokus att hamna på kostnadssidan. Traditionell IT (hårdvara + mjukvara + timmar = värde) har alltid erbjudit en utmaning i värdeskapande vilket påverkar riskbedömning.

Med den minskande riskbenägenheten ökar faran att IT-verksamheter blir stillastående och inte driver den förändring som kommer att krävas för att IT ska addera värde till verksamheten. Detta scenario kan komma att få en negativ påverkan såväl på kort sikt som på längre sikt.I det korta perspektivet är det nu viktigt att adressera styrning, demand management och sourcing för att få kontroll och lägga grunden för ett framgångsrikt förändringsarbete framåt.

Nedjusteringarnas tid är här – för vissa…..

Våra internationella (konkurrenter) vänner Gartner har precis (påbörjat slakten av) reviderat ned sin tillväxtprognos för svensk IT, från 4,6% till fortsatt höga 3,7%. Efter att ”vad var det jag sa”-diskussionen la sig på kontoret så började budgivningen på hur många veckor det kommer dröja innan nästa nedjustering kommer. Radars prognos ligger på ca 1,5% IT-budget tillväxt och ca 1% marknadstillväxt för 2012 vilket fortfarande är en bra bit från våra konkurrenters siffror. Vi får väl se vem som kan säga ”vad var det vi sa” med gott samvete till sist. Att verkligen ha lokal insikt har sina fördelar. Vår prognos ligger kvar!

Välkommen till verksamhetsåret 2012

Klimatet har blivit tuffare snabbt och det som i början var ett scenario med en starkare andra halva av 2011 blev ett scenario med en svagare andra halva 2011. Det nya året kommer med mycket stor osäkerhet och sjunkande konfidens i alla branscher. IT-budgetarna i Sverige kommer att öka med ca 1,6% i snitt under en period där inflationen legat på 2,9%. Det vill säga svag ökning men i real termer mindre pengar 2012!

Hur lång denna tuffare väg kommer att bli är dock osäkert men det vi ser än så länge är en viss avmattning i vad som i övrigt är fortsatt återhämtning och med en än så länge relativt kort horisont.

Fokus som varit på vinstsidan skiftar nu åter delvis tillbaka till kostnadsfokus igen kortsiktigt. Hur riskbenägen man är i sin styrning kommer att avgöra hur investeringsviljan kommer att påverkas under 2012.

Konsumtionsnivån på IT kommer inte att minska men expansionen kommer att avmattas något. Som IT ansvarig kommer det nu vara viktigt att kunna mäta, kommunicera och driva för att kunna förankra de planer och prioriteringar som är viktiga för framtiden. Processer som inköp, sourcing för att driva ner produktionskostnaderna för IT och verksamhetsnära fokus för att skapa konkurrenskraft med IT kommer att vara mer centrala än tidigare.

 

Hans Werner

 

Sjunkande konsultpriser kan ge procent ur IT-budgeten 2012!

När man följer trenden för prisutveckling för IT-kompetenser de senaste åren så visar det sig att inget segment har förändrats över 2 % per år i genomsnitt i reella pristermer. Små förändringar i prisdynamik skapar stora värden över ett antal år vilket understryker vikten av att arbeta med prisrevisioner och att ha god lokal insikt runt priser. Under det kommande budgetåret så finns det marknadsmässiga förutsättningar för att kunna utnyttja en priserosion i marknaden runt kompetens och på så sätt öka tillgängligt utrymme i IT-budgeten med några procent. På det samlade nationella planet handlar detta om miljardbelopp!

Mina fyra prispunkter att ta till sig och med in i 2012 är:

  • Etablera en modell för att styra underleverantörer även inom IT
  • Genomför pris- och avtalsrevision löpande på alla avtal
  • Utnyttja olikheter inom geografisk region och mellan olika leverantörer för att förbättra förhandlingsläget ytterligare
  • Använd analyser för att med timing avtala runt olika kompetenskategorier vid olika tillfällen för att komma åt den optimala prispunkten

 

Hans Werner