Gabriela Guibourg på Sveriges Riksbank vill hitta en digital lösning på kontantproblemet.

Gabriela Guibourg på Sveriges Riksbank vill hitta en digital lösning på kontantproblemet. Foto: Sverker Brundin.

2017-11-23

Kontantproblemet behöver en digital lösning

Blockkedjor är populära som bas för oberoende valutor. När det gäller svenska kronan är det däremot inte lika självklart.

Det finns tre tekniktrender just nu som är extra intressanta. Enligt analysföretaget Radar kommer blockkedjor (blockchain), artificiell intelligens (AI) och sakernas internet (Internet of Things, IoT) att vara särskilt omdanande kommande år, oavsett bransch. Blockkedjor och AI är dessutom demokratiserande tekniker eftersom de har potential att sprida kompetens och tillgångar till stora mängder människor till ett lågt pris.

Blockkedjan är den av teknikerna som hittills har visat upp minst konkreta användningar. Framför allt är den känd som den underliggande tekniken bakom bitcoin och en uppsjö andra så kallade kryptovalutor. Just nu är kryptovalutorna särskilt populära som investeringsobjekt. Kursen för bitcoin har stigit närmast exponentiellt under de senaste åren, extra mycket det senaste året, och står nu på omkring all-time-high.

Den stora fördelen med bitcoin är att pengarna snabbt och billigt kan användas för internationella betalningar, där man kan runda många av de mellanhänder som annars måste passeras. Många ser en rad andra tillämpningar för blockkedjor än för pengar och de stora teknikjättarna – företag som HPE, Oracle, IBM och SAP – har lanserat egna lösningar kring blockkedjor på senare tid.

Om bara 7–8 år kommer hälften av handlarna att ha slutat att ta emot kontanter.

Det stora intresset för tillämpningar kring blockkedjetekniken kommer just nu från finanssektorn. En nyckelaktör i sammanhanget är den svenska Riksbanken, som ser ett behov av att snabbt hitta ett alternativ till fysiska pengar.

Om bara 7–8 år kommer hälften av handlarna att ha slutat att ta emot kontanter enligt aktuell forskning, som Riksbanken hänvisar till. Sedan 2008 har kontantefterfrågan i Sverige sjunkit med 40 procent.

– Om det fortsätter på samma sätt dröjer det inte länge förrän vi har ett samhälle där allmänheten inte har tillgång till centralbankspengar. Vi har närmat oss den punkt där frågan om det kontantlösa samhället inte längre är teoretiskt. Vi kan snart vara där, säger Gabriela Guibourg, chef för finansiell infrastruktur på Sveriges Riksbank.

– Tänk om det sedan händer något med kortmarkanden; Visa, Mastercard och så vidare. Om de skulle lämna Sverige, vad händer då? Vi har inga alternativa system.

Därför analyserar nu Riksbanken möjligheterna att ge ut en e-krona, en digital motsvarighet till kontanter. Än så länge är e-kronan teknikneutral, men en mängd teknikleverantörer har lämnat in olika förslag. Riksbanken gick först ut med planerna för ett år sedan.

Nu under hösten samlar Riksbanken in synpunkter från en mängd berörda parter, allt från banker, handeln, konsumentföreningar, journalister och politiker till myndigheter som Riksgälden och Finansinspektionen. Självklart också finansdepartementet och finansutskottet.

Vad tycker bankerna om det här?

– Bankerna än så länge lite avvaktande. Däremot har handeln visat intresse, säger Gabriela Guibourg.

Riksbanken tänker sig att allmänheten och företagen i Sverige får tillgång till den digitala valutan via ett system som fungerar i realtid, dygnet runt, året runt.

Ju effektivare betalningarna blir desto mer ökar förutsättningarna för handeln att växa, säger Gabriela Guibourg.

Det finns två tänkta varianter för detta. Det ena är direkta konton i Riksbanken, det andra är att få tillgång till e-kronan via någon form av virtuell plånbok, till exempel en app i telefonen. Riksbanken ser framför sig att tredjepartsleverantörer, som de traditionella bankerna, tar fram system och affärsmodeller kring e-kronan, till exempel med lönekonton, sparkonton och så vidare.

– E-kronan innebär inte att kontanterna avskaffas, de ska finnas kvar parallellt, säger Gabriela Guibourg.

Sverige är internationellt sett väldigt tidigt ute med planer på en e-valuta, men det finns fler länder som är inne på samma spår. Norge håller på med ett liknande projekt och ska komma med en rapport mot slutet av året. Och flera länder håller på med piloter, berättar Gabriela Guibourg. Ett exempel är Uruguay. Där handlar det om en värdebaserad lösning som görs tillsammans med en infrastrukturleverantör. Värdebaserat innebär i sammanhanget en lösning som liknar en digital plånbok, där användarens pengar finns på ett kort eller en mobiltelefon.

– IBM tar hand om säkerheten i projektet i Uruguay, en telefonoperatör är också inblandad. Det involverar 10 000 personer och är mobilbaserat, säger Gabriela Guibourg.

En fördel med en e-valuta jämfört med kontanter är att det innebär ett effektivare betalningssystem.

– En högre effektivitet frigör resurser vilket möjliggör högre tillväxt. Om du jämför med en ekonomi som har byteshandel är det bara möjligt med en liten ekonomi, eftersom det är svårare att hitta köpare och säljare som vill byta med varandra. Ju effektivare betalningarna blir desto mer ökar förutsättningarna för handeln att växa, även mellan länder, säger Gabriela Guibourg.

Men vad händer om få eller inga andra länder har infört motsvarande elektroniska pengar?

– Så långt har vi inte tänkt. Vi är bara i början av det här än så länge, säger Gabriela Guibourg.

I slutet av 2018 kommer Riksbankens högsta ledning, direktionen, ta ställning till om de vill gå vidare med e-kronan eller inte. Därefter följer ”något år” med piloter, vilket innebär att en skarp e-krona är möjlig tidigast omkring år 2025.

Just nu arbetar Riksbanken med att undersöka regelverk, teknik och legala aspekter. En stor fråga är cybersäkerheten.

Kryptovalutor har många egenskaper som är väldigt bra för centralbanker, säger Sofi Blakstad.

Enligt bitcoinentusiasten och mjukvaruingenjören Alexander Bottema går det inte att göra en e-krona säker.

– Jag kan inte se en lösning. Jag har grunnat på det här ett par år. Riksbanken måste framför allt se till att insiderattacker blir svåra att genomföra, säger han under en dragning på Internetdagarna i Stockholm tidigare i veckan.

Sofie Blakstad är mer positiv. Hon är vd på Hiveonline, en finansplattform för småföretag, som bygger på blockkedjeteknik. Även hon pratade under Internetdagarna.

– Kryptovalutor har många egenskaper som är väldigt bra för centralbanker, säger Sofi Blakstad.

Bland annat kan de motverka korruption och svart ekonomi. I ekonomier som använder mycket kontanter är också problemen med svart ekonomi stora, inte minst i utvecklingsländer.

Även entreprenören Göran Almgren ser fördelar med en e-krona. Han är vd på startupföretaget Enigio och var bland annat talare under Radars konferens Radar Summit i förra veckan.

– Men Riksbanken behöver fundera igenom ordentligt vad de vill med e-kronan. Det är inte säkert att det finns ett behov. Men om Riksbanken gör en e-valuta tror jag att en del som idag spekulerar i kryptovalutor istället gör det i svenska e-kronor. Då blir svenska kronan en riskfri sparform och stiger därmed i värde, säger Göran Almgren.

Det är svårt att idag hitta ett riktigt brett använt affärsfall för blockkedjetekniken, bitcoin undantaget. Men Enigio satsar just nu hårt på en e-arkiveringslösning för offentlig sektor, som utnyttjar blockkedjeteknik. Företaget använder även blockkedjetekniken för att digitalisera original, vilket innebär ägarinstrument som till exempel ett bostadskontrakt.

– Det produceras 500 000 löpande skuldebrev i Sverige varje år, som alla är på papper. Vart och ett kostar bankerna 2 000 kr. Den årliga besparingspotentialen är därmed 1 miljard kronor, hävdar Göran Almgren.

Av andra skarpa lösningar som använder blockkedjetekniken tror han framför allt på Ethereum.

– Det är en fantastisk plattform, som du kan bygga alla möjliga tillämpningar ovanpå, säger Göran Almgren.

Ett svenskt projekt som är uppmärksammat internationellt är också Lantmäteriets försök att använda blockkedjetekniken i processen kring fastighetsköp.



Sverker Brundin
Content Manager/Analyst
sverker.brundin@radareco.se
Mob +46 736 79 91 47