Google bygger datacenter i Sverige

Det verkar inte dröja länge innan Avesta får ett datacenter från Google, som det här i Douglas i Georgia, USA.

2017-10-13

Därför vill Google bygga datacenter i Sverige

Hur kommer det sig att Google bygger datacenter i Sverige? Kommer den nya digitaliseringsmyndigheten att lyckas? Och behöver Sverige forska mer på AI? Radarbloggen reder ut veckans IT-nyheter.

1. Fyra skäl till att Google troligen bygger datacenter i Sverige

Allt pekar på att ett stort datacenter ska byggas i Horndal i Avesta i Dalarna. Google berättar för DN att företaget har köpt 109 hektar mark i området. Sedan tidigare har Facebook 34 hektar mark för sina datacenter i Luleå. Google har också datacenter i Finland och har offentliggjort köp av mark i Danmark.

Även Amazon Web Services ska öppna tre datacenter i Sverige – i Västerås, Eskilstuna och Katrineholm. Även IBM har flera datacenter i Sverige, liksom flera av de internationella specialistföretagen på datacenter. Det ryktas också om att den kinesiska e-handelsjätten Alibaba ska bygga ett datacenter i Sverige.

Men varför vill jättarna  etablera datacenter i Sverige? Radar förklarade situationen i fredags för Ekonomiekot. De fyra främsta skälen är:

  1. En orsak till etableringen är politisk. Näringsminister Mikael Damberg berättar till exempel för nyhetssajten Breakit att regeringen aktivt gör reklam för möjligheterna att bygga datacenter i landet.
  2. Andra orsaker är att kunder efterfrågar en större närhet till infrastrukturen, för att tjänsterna helt enkelt ska gå snabbare.
  3. Radars research visar att många företag och inte minst myndigheter av säkerhetsskäl föredrar att använda molntjänster som man vet ligger nära rent geografiskt.
  4. Det handlar också om legala skäl, både för särskilda krav på myndigheter och vid till exempel rättstvister.

2. Behöver Sverige bli bättre på AI?

Enligt digitaliseringsminister Peter Eriksson har Sverige ingen bra samlad forskning på AI-området. Nu vill han dra igång ett forskningscenter på området, skriver DI Digital.

–  Vi för en dialog med flera företag som har visat ett stort intresse. Jag tycker att det är bråttom. Ska vi bli ledande måste vi börja snart och vara bredda att satsa stora pengar på projektet, säger Peter Eriksson till nyhetssajten.

Han tror att det är viktigt eftersom AI enligt honom kommer att bli avgörande för att skapa jobb i framtiden.

Så är det troligen. AI är inte bara hajpat, det blir allt mer konkret. Radarbloggen har tagit upp ämnet många gånger på sistone. Nordnet satsar mycket på AI. Och Google har massor av initiativ.

Frågan är om Sverige verkligen ska bli bäst på forskning kring AI. Den stora trend inom IT-branschen som Radar kallar industrialiseringen av IT visar att det förhåller sig tvärtom. Vi får mest effektiv nytta av att dra nytta av kunskap som redan finns istället för att uppfinna hjulet på nytt. De jättelika IT-fabrikerna, de stora plattformsbolagen Amazon, Google, Microsoft och Apple, i viss mån även Facebook, har enorma forskningsbudgetar. Hit kan även räknas in vissa av de snabbväxande kinesiska företagen som Alibaba och Baidu.

Konsultföretaget McKinsey visade i somras att techjättarna med Google och Baidu i spetsen lade 20–30 miljarder dollar på AI 2016, varav 90 procent på forskning och utveckling, FoU. Det motsvarar 162–243 miljarder kronor. Den samlade svenska FoU-budgeten ligger på 36,7 miljarder kronor. Sverige som land kommer troligen inte att ha en chans att bli ledande inom AI. Ett smartare sätt och bättra användande av pengarna bör vara att lägga dem på att utnyttja det som redan är gjort och bli riktigt bra på att använda det.

Radar kommer med nya siffror och en ny rapport om industrialiseringen av IT i samband med höstens stora konferens Radar Summit den 15 november i Stockholm.

3. Är digitaliseringsmyndigheten på rätt spår?

Sajten DFanalys har i veckan gått igenom branschens förhoppningar på den nya digitaliseringsmyndigheten. Bland andra internetexperten Patrik Fältström konstaterar att regeringen är otydlig med vad den menar med begreppet ”digitalisering”.

I samband med höstbudgeten gick regeringen stolt ut och pratade om sina satsningar på digitalisering av den offentliga sektorn, vilket man i veckan har uppdaterat ytterligare.

I höstbudgeten står att Sverige har halkat efter jämförbara länder på e-förvaltning. Dessutom att den offentliga sektorn inte möter de förändrade behoven från privatpersoner och företag. Det framgår också att åtta procent av statens samlade verksamhetskostnader utgörs av IT, vilket motsvarar 25 miljarder kronor. Enligt Radar lägger statliga myndigheter och verk 23,9 miljarder kronor på IT.

Den nya myndigheten ska få i uppdrag att öka takten i digitaliseringen och dessutom styra upp den bättre mellan de olika myndigheterna. Den nya myndigheten föreslås få drygt hundra miljoner i anslag per år fram till 2020, största summa år 2018, då myndigheten ska inrättas. Då är förslaget 177,05 miljoner kronor. Dessutom vill regeringen satsa mer på öppna data och datadriven innovation.

Åtgärderna kommer efter regeringens digitaliseringsstrategi som kom i maj. Radarbloggen skrev då att regeringen fokuserar för mycket på tekniken och för lite på processerna. Verklig digitalisering handlar inte om ”det papperslösa kontoret”, fler e-tjänster till medborgarna, fler mobilappar eller satsningar på teknik. Det är bra saker att ha för att visa upp att man gör någonting. Men de stora vinsterna kommer när processerna är digitala och är i synk med den övergripande digitala affärs- eller verksamhetsstrategin.

Exempel är smarta elnät som kontinuerligt analyserar data i realtid och flaggar för kunden om exakt användning och när priset är som mest optimalt så att användningen kan styras om. I ett sant digitalt samhälle talar Försäkringskassan om för dig när det är dags att ta föräldraledigt, istället för att du talar om det för Försäkringskassan.

Radar beskriver processen så här:

digital strategi

Process för digital strategi

Regeringen pratar nu huvudsakligen om ”digitala lösningar”. Ett annat sätt att se det är som i följande vy:

digitaliseringsstacken

Digitaliseringsstacken

I digitaliseringsstrategin och i höstbudgeten fokuserar regeringen huvudsakligen på vad Radar kallar front-end-digitalisering, men tycks missa den värdeskapande end-to-end-digitaliseringen. Radar kritiserade i somras det här synsättet i en debattartikel i Ny Teknik.

Som det nu ser ut riskerar den nya digitaliseringsmyndigheten att missa målet innan den ens har börjat. Om nu målet ska vara att öka digitaliseringen av svenska myndigheter.

Andra intressanta IT-nyheter i veckan:



Sverker Brundin
Content Manager/Analyst
sverker.brundin@radareco.se
Mob +46 736 79 91 47