2017-05-24

Radarbloggen: Regeringen missar den riktiga digitaliseringen

Digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) vill att Sverige ska vara ledande i världen på digitalisering. Men fokuserar han på rätt saker för att nå ut?

Just nu talar alla om plattforms- och delningsekonomi och åtminstone det senare är nämnt ett par gånger i strategin. Men själva grundtanken utelämnas.

Illustration: Itziar Castany Ramirez/Regeringskansliet

I regeringens nya digitaliseringsstrategi lyfter Peter Eriksson fram fem områden: Kompentens, trygghet, innovation, ledning och infrastruktur.

– Allt det där är bra. Men det vi framför allt behöver är att tänka om och det perspektivet saknar regeringens digitaliseringsstrategi, säger professor Bo Dahlbom, vid bland annat IT-universitet i Göteborg.

Digitalisering är enligt strategin bra eftersom det leder till ett mer hållbart samhälle. Smarta städer och smarta transportsystem gör att vi kan förbättra miljön. Vi kan också spara resurser i glesbygden med digital vård så att mycket kan skötas på distans. Innovativa företag har en möjlighet att öka Sveriges export. Det har också EU:s digitala agenda, där Sverige bör vara aktivt så att handeln över gränserna gynnas. Digitaliseringen kräver samtidigt större kompetens. Det finns ett ökat behov av utbildning inom till exempel bibliotek, grundskolan, högskolan och universiteten enligt digitaliseringsstrategin. Dessutom behöver samhället se till att medborgarnas säkerhet och personliga integritet tas tillvara så att förtroendet för det digitala samhället upprätthålls.

– Digitaliseringen innebär stora förändringar både i myndigheternas sätt att arbeta och i hur de är organiserade. Men svenska myndigheter hänger inte med. Det är paradoxalt att medborgarna är så långt framme, när myndigheterna ligger så långt efter. Det innebär att medborgarna blir förbannade. Varför fungerar inte myndigheterna lika bra som Spotify, det är ju också svenskt, säger Bo Dahlbom.

Just nu talar alla om plattforms- och delningsekonomi och åtminstone det senare är nämnt ett par gånger i strategin. Men själva grundtanken utelämnas. Inom sjukvården skulle exempelvis en stor del kunna läggas ut på medborgarna genom högre grad av digitalisering.

– Om du blir kroniskt sjuk i det här landet har du en heltidssysselsättning i alla kontakter du behöver ta med olika instanser. Det är otroligt gammeldags, säger Bo Dahlbom.

Digitaliseringen kräver snabbhet medan den politiska apparaten är trög.

Ett annat exempel är när svenska posten köpte danska posten och blev Postnord. Samtidigt som danska staten bestämt att all myndighetspost ska ske digitalt.

– Nu sitter vi med alla kostnaderna för avveckling. Vi är för långt efter. Vi har börjat tänka, men inte gjort något. Myndigheterna i Sverige skickar fortfarande brev, säger Bo Dahlbom.

Hans Werner, vd och analytiker på Radar instämmer i problembilden.

– Digitaliseringen kräver snabbhet medan den politiska apparaten är trög. Det är det stora hotet mot att Sverige inte hänger med på den viktiga digitala transformation som är helt nödvändig, säger han.

Amerikansk forskning på affärsmodeller visar att det finns fyra typer av företag; asset builders, service providers, technology creators och network orchestrators. Asset builders är traditionella företag som levererar fysiska produkter medan service providers är företag som tar betalt för tjänster, till exempel konsultbolag.

Men företagen i kategorin technology creator och network orchestrator växer mycket snabbare i värde än företagen som tillhör de äldre affärsmodellerna. Det påverkar i sin tur nationens tillväxt i form av BNP.

Asset builders och service providers växer årligen 1-2 gånger med avseende på värde. Men de två senare typerna ökar hela 6-8 gånger. Det är alltså den typ av verksamheter som staten borde fokusera på.

En technology creator säljer immateriella rättigheter som bygger på ny teknik. Exempel är klassiska IT-leverantörer som Microsoft och Oracle samt bioteknikföretag.

Myndigheternas service mot oss måste kapitalt förändras.

Med network orchestrators menas bolag som bygger verksamheten på en plattform av aktörer, partners och kunder. Deltagarna i nätverket genererar värdet. Klassiska exempel är företag som Uber, Airbnb och Facebook. Den här typen av bolag har haft den snabbaste tillväxten av alla under de senaste tio-femton åren.

Utvecklingen nämns inte i regeringens digitaliseringsstrategi. Däremot förekommer många exempel på teknik som 5G, Internet of Things och artificiell intelligens (AI).

– Det intressanta med digitalisering att vi ofta pratar teknik idag. Robotar, AI, VR och så vidare. Men tekniken är bara en möjliggörare, en resurs för att driva digitalisering. Det yttersta värdet är resultatet av förändring, säger Hans Werner på Radar.

Skeendena beskrivs i Radars rapport ”Radar innovation i en realtidsekonomi – The Power of Flows”. Den visar att de företag som lyckas bäst är de som tar digitaliseringen hela vägen. Det betyder att inte bara bry sig om gränssnittet utåt utan att digitalisera själva affärsprocesserna. Vinnarna är realtidsdrivna och gör interaktion möjlig på helt nya sätt. Det kräver engagemang från toppen av organisationen och ny kompetens på alla nivåer inom områden som information, flöden och integration.

– Inget av det som sägs i regeringens digitaliseringsstrategi handlar om processerna. Det är de som kan skapa produktivitet och effektivitet och få något att hända, säger Hans Werner.

Inget av det som sägs i regeringens digitaliseringsstrategi handlar om processerna.

Exempel är smarta elnät som kontinuerligt analyserar data i realtid och flaggar för kunden om exakt användning och när priset är som mest optimalt så att användningen kan styras om. I ett sant digitalt samhälle talar Försäkringskassan om för dig när det är dags att ta föräldraledigt, istället för att du talar om det för Försäkringskassan.

– Myndigheternas service mot oss måste kapitalt förändras, säger Hans Werner.

Men i digitaliseringsstrategin står att data ska flöda enklare mellan myndigheter, att de ska samarbeta mer och att det ska vara enklare för företag och individer att få tillgång till data, så kallade öppna data. Är inte det bra?

– Digitalisering är att göra kärnprocesserna enkla och föreslående, inom allt från skola till sjukvård. Det är värt skattepengar, säger Hans Werner.

– Det är bra att regeringen gör någonting och det nya digitaliseringsrådet verkar kompetent. Men det kräver ett totalengagemang på processidan för att nå hela vägen fram. Sverige är på intet sätt ledande på digitalisering, det visar inte minst Radars studier. Se på länder som Danmark, Estland och Holland till exempel.

Så sent som igår ledde bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson digitaliseringsrådets första möte. Nu väntar många på den digitaliseringsmyndighet som flera aktörer efterfrågar. Inte minst Ekonomistyrningsverket (ESV), som föreslår det i en rapport från tidigare i våras. I ett delbetänkande från utredningen Effektiv styrning av nationella digitala tjänster i en samverkande förvaltning pekar man samtidigt på att ESV redan nu sköter många uppgifter som bör ingå i en digitaliseringsmyndighet. Utredningen föreslår därför att ESV ska ta ansvaret för digitaliseringen av det offentliga Sverige.

Återstår att se om digitaliseringsmyndigheten upprättas, och i så fall vilket uppdraget blir och vilka medel myndigheten får. Inte minst om ansvaret kommer att handla om att digitalisera processerna inom det offentliga Sverige.



Sverker Brundin
Content Manager/Analyst
sverker.brundin@radareco.se
Mob +46 736 79 91 47