Tieto ser stor potential för blockkedjor.
2018-01-17

”Blockkedjor har stor potential att stärka demokratin”

Tietos expert på blockkedjor – blockchain – är övertygad om att den öppna modellen kommer att revolutionera både affärer och hela världen. Samtidigt är öppenheten den just nu stora svagheten.

– Blockkedjor har en stor demokratiserande funktion. Data tenderar att samlas hos några få storspelare i Silicon Valley. Om vi kan låsa upp datakällaren får vi ett mycket mer demokratiskt samhälle, säger Markus Hautala, ansvarig för affärsområdet Blockchain Solutions på Tieto.

Själv jobbar han och hans team särskilt intensivt med ett projekt kring digitala identiteter, som bygger på den öppna modellen MyData och det öppna nätverket Sovrin.

På internet idag går det inte att lita på att du är den du påstår dig vara, säger Markus Hautala.

Tanken är det ska vara möjligt att använda digitala ID:n på personer och företag i ett öppet nätverk, som vem som helst kan ansluta sig till. Till ID:n ska det gå att knyta data, som körkortsuppgifter eller hälsodata. Det liknar mycket det statliga estniska projektet med blockkedjebaserade identiteter, skillnaden är att Sovrin är öppet.

– Problemet idag är att när folk och organisationer interagerar över internet går det inte att lita på att du är den du påstår dig vara, eller att den information du delar med dig av är tillförlitlig, säger Markus Hautala.

– En privatperson som köper en TV på Blocket måste blint lita på att säljaren är den verkliga ägaren till TV:n. Det finns inga bra lösningar för den typen av problem idag.

Mycket stor tillväxt

Blockchain/blockkedjor är en av flera disruptiva tekniker som står inför massiv tillväxt enligt Radar.

Den globala marknaden för tekniken ligger på cirka 7,1 miljarder kronor med en årlig tillväxt på cirka 60% fram till år 2025. Radar bedömer att marknaden i Sverige omsatte cirka 115 MSEK under 2017 och att tillväxten år över år ligger några procent över den globala dvs runt 63-65 procent.

Mer information finns i Radars rapport om tekniker med disruptiv potential som släpps i februari.

Generell lösning som gäller globalt

Visserligen finns regionala alternativ, som BankID i Sverige. Men det gäller inte internationellt och fungera bara för själva ID:t. Inom finanssektorn finns Swift för att identifiera bankkonton vid internationella pengaöverföringar, men Swift fungerar bara för just detta ändamål. Sovrin däremot, är en generell lösning, som gäller globalt.

– Den stora potentialen med distribuerade liggare (elementen i kedjan) ligger i den gemensamma infrastrukturen som går att skala mycket mer än vad som är möjligt med traditionell teknik, säger Markus Hautala.

Det blir som en URL för personer, säger Markus Hautala.

På samma sätt som i ett peer-to-per-nätverk gör blockkedjor det möjligt att konstruera system som inte passerar en central hubb utan kommunicerar direkt med varandra i nätverk. Det stora användningsfallet med kryptovalutor som bitcoin är möjligheten att göra internationella pengaöverföringar utan att passera mellanhänder, vilket snabbar upp processen. Ett kommersiellt exempel är Ripple.

W3C, den internationella organisation som tar fram standarder för webben, arbetar på ett standardiserat ID som går att utnyttja i nätverk som Sovrin.

– Det blir som en URL för personer eller juridiska personer. Din adress ligger där, säger Markus Hautala.

Många tvekar inför öppen styrningsmodell

Det betyder att om du får data och delar det vidare går det att kontrollera från vilken juridisk person datat ursprungligen kommer ifrån. Dessutom lagras en digital hashkod ihop med identitetshållaren, vilket gör att ursprungsdata inte kan ändras utan att meddela det vidare. Ett försäkringsbolag kan till exempel kontrollera att hälsodata kommer från Karolinska sjukhuset och litar därmed på datat.

Den stora styrkan är den öppna designen och styrningen. Till skillnad från traditionell mjukvara, som ett affärssystem, är det inte ett företag som kontrollerar hela kedjan via sina egna kanaler.

Hur säker är blockchain?

Inget system är ohackbart men blockchain är mer robust än alternativen. För att kunna förflytta något av värde  måste hela det distribuerade systemet anse att transaktionen är giltig. Det innebär att man kan inte manipulera eller hacka en punkt utan man måste hacka alla punkter i systemet för att kunna manipulera blockkedjan.

Den samlade processorkraften inom blockchain ligger idag runt 100 gånger den hos Googles samlade serverpark. Det är enligt Radar däremot inte uteslutet att inte statsfinansierade aktiviteter skulle kunna påverka blockkedjan.

– Samtidigt tvekar idag stora organisationer inför för öppna nätverk. De känner sig osäkra på styrningsmodellen, säger Markus Hautala.

Tieto arbetar med sex olika organisationer i Sovrin-projektet kring identiteter. Två kommer från finanssektorn, två från offentlig sektor och övriga från annan kommersiell verksamhet.

Kritiskt för Sovrin är att en kritisk massa av organisationer är ansluten. För att någon ska kunna utnyttja systemet så som det är tänkt behöver till exempel Skatteverket, banker och sjukhus finnas med, även internationellt.

Den kritiska massan saknas

Just det är problemet med blockkedjetekniken idag. Den kritiska massan saknas vid sidan av vissa kryptovalutor och den stora majoriteten av projekt man ser är pilotprojekt, försök eller startup-baserade.

Flera andra utvärderingsprojekt kring blockkedjeteknik är anslutna till Sovrin, till exempel det internationella R3-konsortiet där flera svenska banker ingår, som SEB och Nordea. Sovrinprojektet ska gå live under andra halvan i år.

Vid sidan av kryptovalutor, när tror du att ett blockkedjebaserat system får ett stort publikt genomslag?

– Om jag tittar på våra kunder kommer livesättningar att ske i produktion 2019–2020, så jag tror att det kommer att ta cirka 1,5 år, säger Markus Hautala.

För närvarande är uppmärksamheten för blockkedjeteknik störst i finanssektorn och i offentlig sektor. Men tekniken använda också på många andra håll. Mest känt är användningen inom logistik och supply chain, för att hålla reda på produkter i en logistikkedja eller i en tillverkningsprocess.

Smarta stockar nästa grej?

IBM har till exempel piloter för matsäkerhet, där det ska gå att spåra mat i en kedja från producent till restaurang eller butik, i fall med matförgiftning. I Finland finns också ett utvärderingsprojekt som kallas Smartlog, med deltagare även från Sverige, Estland och Lettland, som går ut på att spåra timmer från att det fälls tills att det säljs i Centraleuropa. På så sätt går det att bevisa för myndigheter varifrån stockarna kommer.

Tieto har för övrigt projekt med blockkedjeteknik inom hälso- och sjukvården som också är ett typfall där tekniken har potential.

Den nordiska konsult- och outsourcingjätten startade sin enhet Blockchain Solutions i augusti i syfte att sätta ihop ett särskilt kompetenscenter.

– Man kan egentligen fråga sig varför vi inte gjorde det tidigare. Själv hade jag redan jobbat med blockkedjeteknik vid sidan av i 2,5 år, säger Markus Hautala.

Artikelförfattare
Sverker Brundin
Content Manager/Analyst
sverker.brundin@radareco.se
Mob +46 736 79 91 47

Radar är Nordens ledande leverantör av lokal faktabaserad insikt för alla aktörer i IT-branschens ekosystem. Radars insikt byggs upp genom tusentals strategi-, prioriterings- och nyckeltalsjämförelser som såväl IT-beslutfattare som leverantörer låter Radar genomföra och analysera varje år.