Många är överens om att svensk internetaccess behöver styras upp.

2018-07-18

Internetexperten: “Oroande att svensk internetaccess blir sämre”

Sverige har länge varit ett föredöme när det gäller kvalitet och tillgång till internet, jämfört med övriga världen. Men nu ökar antalet problem.

– Det är tråkigt att det blir sämre i Sverige eftersom det har varit så bra, säger Patrik Fältström, en av världens främsta experter på internet och nätsäkerhet.

Patrik Fältström är internationellt känd för sitt arbete med standardisering och utveckling av internet i organ som IETF (Internet Engineering Task Force) och IAB (Internet Architecture Board). Han har i flera omgångar hjälpt utländska och svenska regeringar som bollplank. Under lång tid arbetade han som expert på Cisco och sedan 2012 huserar han på Netnod, den organisation som driver den centrala infrastrukturen för internet i Sverige. För närvarande med titeln teknik- och säkerhetsskyddschef.

Vi är ett av de sämsta länderna i världen vad gäller ipv6, säger Patrik Fältström.

Netnod och IIS (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) har kommit fram till att svensk internetaccess håller för låg kvalitet. Sedan ett halvår tillbaka driver de därför ett arbete med att utreda hur svensk internetaccess kan förbättras.

– Det som är oroande i Sverige är att det blir sämre, säger Patrik Fältström.

Projektet finansieras av IIS och är ett av flera program som stiftelsen driver för att göra internet i Sverige bättre. Arbetet är uppdelat i tre faser, som var och en ska ta ett år att genomföra. Först ska man skapa en definition av vad internetaccess är. Därefter ta fram ett verktyg som mäter internetaccess.

– I det tredje steget ska vi komma överens om en förvaltningsmodell, ungefär som svanenmärkningen eller liknande, säger Patrik Fältström.

– Behovet kommer från köpare och säljare av internetaccess och tjänsteleverantörer. Det är de tre parterna som vill ha en definition, så att diskussionerna kan komma framåt.

Vad innebär internetaccess för dig?

– Internetaccess är det som jag vill kunna använda för nå alla tjänster som jag vill komma åt.

– Om vi blir överens om vad internetaccess är då vet också de som utvecklar tjänster vad det är för typ av internetaccess som tjänsten ska fungera på. Därmed blir det en kravställning på tjänstetillhandahållaren också.

Upprinnelsen till projektet är enligt Patrik Fältström att många upplever att internetaccess fungerar sämre och sämre.

– Vi är ett av de sämsta länderna i världen vad gäller ipv6 till exempel, säger Patrik Fältström.

Hur kan det komma sig?

– Ingen kräver att få det och ingen känner att de behöver det. Och ingen behöver leverera det för att ingen ber om det.

Vad innebär det för folk att vi till exempel inte har ipv6 i så stor skala?

– Att man inte kan komma åt saker, att vissa tjänster inte fungerar. Att man inte är överens. När det gäller ipv6 finns det hur många papper som helst som regeringen och PTS har skrivit som visar att det är viktigt. Men det hjälper uppenbarligen inte.

Rådgivning och implementation

Den här artikeln är gjord i samarbete med nätverks- och kommunikationsföretaget Netnordic, som som bland annat hjälper stadsnät med nätutrustning.

Är det andra saker som fungerar sämre och sämre?

– Ipv6 är bara ett exempel. Ökad användning av adressöversättning, NAT, är ett annat. Köpare och säljare och leverantörer av tjänster tycker att situationen blir sämre.

Annat som olika parter upplever är problem och behöver redas ut och definieras är vad som händer anslutningen går sönder. Hur snabbt kan den då lagas? Det kan också vara paketstorlek, publika IP-adresser eller hastighet i Mbit/s.

Varför är det viktigt att internetaccessen blir bättre?

– Internet i sig blir viktigare och viktigare för alla saker i samhället. Då är det viktigt att den internetaccess som folk har är tillräckligt bra. Snart gör vi allting över internet och om internetaccessen inte är bra får det påverkan på annat man gör, som inte är IT-relaterat. Det är därför folk är oroade, säger Patrik Fältström

Förutom hög kvalitet på internetaccess finns en mängd andra områden som behöver förbättras när det gäller internet i Sverige. Många är säkerhetsrelaterade och det är viktigt att nätet är robust mot DDOS-attacker. Det ingår däremot inte i det nu aktuella projektet.

Snart gör vi allting över internet och om internetaccessen inte är bra får det påverkan på annat man gör, säger Patrik Fältström.

För närvarande deltar 26 verksamheter i arbetet med att ta fram en definition av internetaccess. Däribland operatörer som Telia och Tele2, myndigheter som Trafikverket och Kammarkollegiet och nätrelaterade organisationer som Nordunet och Sunet.

– Alla som vill vara med kan höra av sig, säger Patrik Fältström.

Nu är projektet halvvägs inne i det första året. I slutet av året hoppas organisatörerna att definitionen är klar och att den redan då ska gå att använda när man köper eller säljer internetaccess.

Skiljer det sig åt vad olika aktörer i projektet tycker?

– Det är för tidigt att säga. Än så länge verkar folk snälla och glada. Men de har inte varit tvungna att visa korten ännu.

Finns det några andra saker som påverkar det här med internetaccess de närmsta åren?

– Det är precis en fråga som har ställts till projektdeltagarna. Vad påverkar internetaccess? Det har de som hemläxa till nästa omgång möten att tala om. Så vi får se om folk har olika åsikter, säger Patrik Fältström.

Efter sommaren börjar arbetet igen. Projektet drivs av en projektledare från Netnod och Patrik Fältström själv är med på ett hörn. Från IIS är vd Danny Aerts kontaktperson.

Artikelförfattare
Sverker Brundin
Content Manager/Analyst
sverker.brundin@radareco.se
Mob +46 736 79 91 47

Radar är Nordens ledande leverantör av lokal faktabaserad insikt för alla aktörer i IT-branschens ekosystem. Radars insikt byggs upp genom tusentals strategi-, prioriterings- och nyckeltalsjämförelser som såväl IT-beslutfattare som leverantörer låter Radar genomföra och analysera varje år.